Det heter facebook

Nej men hej igen på er. Hoppas allt står bra till hemma hos er.
Själv sitter jag, lite halvt uppsvälld, lite småtrött, i soffan, brevid Saren, nördar facebook och läser bloggar.
Det är tragiskt. Så tragiskt. Jag mobbar alltid min bror för att han är en datanörd, som bara sitter vid datorn
- utan något som helst socialt liv.
Men jag då?
Tanken kastades precis in i mitt huvud.
Jag sitter brevid min mysiga sambo och vad har båda i knät?
JO, en jävla dator.
När vi egentligen kan prata, dricka te, mysa. Men nä.
Vi kollar på facebook ist. Som just för tillfället är sjukt drygt eftersom det inte händer något.
Varför sitter man ändå inne, läser statusar för tredje gången, scrollar upp och ner tills handen blöder.
OCH!
Är det bara jag?
Eller sitter ni andra, mina små stjärngossar, och tänker ut eran status? Inte skriver direkt, utan tänker verkligen ut den.
"Vad låter bäst"
"Hur ska jag formulera så folk gillar, kommenterar"
OCH om ingen gillar på typ 20 minuter, då rycker statusen med en gång. Det får ju inte se ut som om man har några polare.
I Egypten, svettades jag, huttrade och gungade fram och tillbaka i ett hörn.
Abstinensen var stor.
Jag hade ingen dator, kunde inte se var som hände, kände mig naken, rädd och ovetande.
Vilka har blivit tillsammans, vilka har gjort slut, vem fyller år, vem har lagt upp nya bilder?!
Kastade mig, som ett lejon över en zebra, på datorn det första jag gjorde när jag kom hem.
Sen satt jag och Sara tysta i två timmar, bara scrollade, scrollade och scrollade.

Det heter facebook.
Och jag är beroende utav det.
Jag heter Lina och det här blev mitt kvällsinlägg.
God Natt!

/linalej



Kommentarer
Postat av: lisa

ååh vilket mitt-i-prick-inlägg!!

2011-03-11 @ 17:48:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0