linalej

Okej. Jag har ett överfallsalarm.
Fick det av moderjord i julklapp eftersom hon nästan får lösbajs så fort
hon vet om att jag går igenom Oslo, klockan 2 på natten, från jobbet.
Måste faktiskt säga att det är lite tryggt att ha det.
Jag menar, går man förbi människor som sitter med sprutor i armarna, påtända horor eller
folk som frågar om man vill köpa hash, de kvällar man går hem sent - finns det iaf något skydd ifall något händer.
Iallafall.
Detta överfallsalarm ligger i min väska.
Bortglömt, TOTALT bortglömt.
Jag sitter på trikken i godan ro, med ett belåtet leende och med tanken
"AHHHHHHHHHHHHHHHH, hem, säng, inget jobb på ett par timmar, prisa jesus".
Fullt med folk,
tyst på trikken,
lugnt och skönt.
...
...
BIIIIIIUUUUUPPPPPP BIIIUUUUUWOWOWOWOOWOWOWOWOWOW BIIIIUUUUUUUUUUUUUPAHUUUUIIIIIII!!!!
Helt plötsligt tjuter det utav bara FAEN, 60+ kärringarna får en lättare hjärtinfarkt, de som sover vaknar och tittar runt med stora, chockade ögon och där sitter jag.
Ser ut som en fågelunge som precis blivit utslängd från boet.
Jag rotar i väskan som om det inte finns någon morgondag, slänger med huvudet upp och ner, mumlar "men guuuud förlåt", armarna slänger och gräver i väskan, har PANIK och hinner dö ett par sekunder.
Larmjävel drar igång av sig självt.
På en spårvagn i full karriär, med mycket folk, som redan är irriterade.
Innan jag fick tyst på det hade jag nästan kissat ner mig, kärringarna mumlat surt, folk hållt för öronen och chaffören nästan stått på nödbromsen.

TYPISKT att det händer mig,
men jag är ju Lina Nilsson
och det är så mitt liv ser ut, det är så jag jobbar.
/linalej