Paris vs Naomi
Det var den 23 augusti 2007.
Jag fyllde 16 år och det var första dagen på gymnasiet.
Allt var planerat in i det sista.
Kläderna jag skulle ha på mig första dagen var utvalda sen flera dagar.
Jag var så exalterad.
Jag minns hur vädret var.
Känslan.
Hur jag luktade.
Hur jag hade håret.
Precis allt.
Jag fick Paris Hiltons parfym, vi två var tillsammans sen hela "Sundstatiden".
Emma och Hanna kom och vi skulle cyklade till skolan.
Eller ja, jag satt på pakethållaren och tryckte mig mot Emmas rygg.
Hon fick vara mitt vindskydd eftersom jag vägrade cykla - "då kan ju håret förstöras, när det blåser".
Sån var jag, när jag var 16 år.
Utseendefixerad, osäker och som sagt, utseendefixerad.
Vi kom in till Sundsta. Alla var så stora, alla var så mogna, alla var gymnasieelever.
WOW!
Jag tog upp Paris parfym ur min lilla svarta handväska och sprayade på lite mer, ifall doften hade försvunnit i blåsten när vi cyklat.
Allt var så nytt, så spännande och så stort.
Egentligen var vi så små, med för mycket svart kajal och parfym.
Nu sitter jag här, tre år senare.
Idag fyller jag 19 år och det är första dagen på gymnasiet.
Men den här gången luktar jag inte Paris Hilton och det är inte jag som ska till gymnasiet.
Jag luktar Naomi Campbell.
Och den som stod och gjorde sig iordning i morse var min lillebror. Som ska ta bussen till HammarÖ för att gå brand -och skydd.
Jag sitter här och inser att gymnasietiden verkligen är slut. Den roligaste tiden i hela mitt liv <3
Men, när man stänger en dörr så öppnas alltid en ny.
Den kolsvarta kajalen är borta.
Det halvlånga, topperade håret är nu längre.
Den lilla svarta handväskan är utbytt.
Paris är utbytt till Naomi.
Inga mer svarta, högklackade stövlar med vita strumpor under som sticker fram.
Inga mer "kolla-på-killarna-i-trean-och-drömma-man-fick-vara-deras-flickvänner" moments.
Jag tyckte jag var så jäkla stor och trodde att jag var den tuffaste bruden i lyxförpackning.
Och jag trodde jag luktade så himla gott och gjorde slut på en parfymflaska i månaden för jag ville att det skulle komma en vind med Paris "jättegoda" parfym när jag gick förbi.
Men det var raka motsatsen
Lilla, lilla lina.
Gymnasietiden är världens mest patetiska, roligaste, sorgligaste, händelserika, galna, omogna, mogna och bästa tid <3
Nu är det slut.
Men när jag tänker efter så ska de bli så fruktansvärt spännande att få se var framtiden har att erbjuda.
Med eller utan parfym!
/linalej
Lilla 16 åringen. (HAHAHAHA)
Jag fyllde 16 år och det var första dagen på gymnasiet.
Allt var planerat in i det sista.
Kläderna jag skulle ha på mig första dagen var utvalda sen flera dagar.
Jag var så exalterad.
Jag minns hur vädret var.
Känslan.
Hur jag luktade.
Hur jag hade håret.
Precis allt.
Jag fick Paris Hiltons parfym, vi två var tillsammans sen hela "Sundstatiden".
Emma och Hanna kom och vi skulle cyklade till skolan.
Eller ja, jag satt på pakethållaren och tryckte mig mot Emmas rygg.
Hon fick vara mitt vindskydd eftersom jag vägrade cykla - "då kan ju håret förstöras, när det blåser".
Sån var jag, när jag var 16 år.
Utseendefixerad, osäker och som sagt, utseendefixerad.
Vi kom in till Sundsta. Alla var så stora, alla var så mogna, alla var gymnasieelever.
WOW!
Jag tog upp Paris parfym ur min lilla svarta handväska och sprayade på lite mer, ifall doften hade försvunnit i blåsten när vi cyklat.
Allt var så nytt, så spännande och så stort.
Egentligen var vi så små, med för mycket svart kajal och parfym.
Nu sitter jag här, tre år senare.
Idag fyller jag 19 år och det är första dagen på gymnasiet.
Men den här gången luktar jag inte Paris Hilton och det är inte jag som ska till gymnasiet.
Jag luktar Naomi Campbell.
Och den som stod och gjorde sig iordning i morse var min lillebror. Som ska ta bussen till HammarÖ för att gå brand -och skydd.
Jag sitter här och inser att gymnasietiden verkligen är slut. Den roligaste tiden i hela mitt liv <3
Men, när man stänger en dörr så öppnas alltid en ny.
Den kolsvarta kajalen är borta.
Det halvlånga, topperade håret är nu längre.
Den lilla svarta handväskan är utbytt.
Paris är utbytt till Naomi.
Inga mer svarta, högklackade stövlar med vita strumpor under som sticker fram.
Inga mer "kolla-på-killarna-i-trean-och-drömma-man-fick-vara-deras-flickvänner" moments.
Jag tyckte jag var så jäkla stor och trodde att jag var den tuffaste bruden i lyxförpackning.
Och jag trodde jag luktade så himla gott och gjorde slut på en parfymflaska i månaden för jag ville att det skulle komma en vind med Paris "jättegoda" parfym när jag gick förbi.
Men det var raka motsatsen
Lilla, lilla lina.
Gymnasietiden är världens mest patetiska, roligaste, sorgligaste, händelserika, galna, omogna, mogna och bästa tid <3
Nu är det slut.
Men när jag tänker efter så ska de bli så fruktansvärt spännande att få se var framtiden har att erbjuda.
Med eller utan parfym!
/linalej
Lilla 16 åringen. (HAHAHAHA)
Kommentarer
Postat av: elin
mycket bra skrivet!
känner igen mig lite..
Postat av: Hanna
Gillade det här inlägget! Kram
Trackback
