Sex and the city

Det finns två saker som jag verkligen brinner för och som jag verkligen kan/vet ALLT om. Dessa två saker är:
Michael Jackson och Sex and the city

Jag minns hur jag, den 21 juni 2008, befann mig i Karlskogas biosalong med 1 kilo godis och var så överlycklig att "Sex And The City the movie" äntligen hade premiär. Filmen jag väntat på i två år skulle jag äntligen få se. Jag kommer ihåg när den bekanta jingeln drog igång och filmen startade. Tårarna rann ner för mina kinder, men jag försökte inte visa det för de andra karlskogabrudarna ifall de skulle tycka att jag var knäpp. I 2 timmar satt jag och var överlycklig, grät och skrattade.
Jag vet inte hur jag ska förklara det, men jag har sett på alla avsnitten så många gånger så det känns som att jag känner dessa människor. Kalla mig besatt men jag vet inte hur många gånger jag har satt på SATC och genast mår jag mycket bättre eller gör ett beslut baserat på hur Miranda, Charlotte, Carrie eller Samantha skulle gjort.

Och nu, 1 år senare får jag se:
Premiär för "Sex and the city, the movie 2" den 28 maj 2010!
Jag är i extas, ÄNTLIGEN ett nytt mästerverk.
Jag ska sitta bänkad då med, precis som jag gjorde när det sista avsnittet visades på TV och den första filmen visades på bio.
Ingen älskar SATC lika mycket som jag gör! För mig är det som Tokio Hotel är för Kenza, som bananer är för Louise, som isbitar är för Lisa, som chips med dipp är för Emma, som blommor är för bin, som ying är för yang... Ja ni fattar!

Nu ska jag sova med ett stort leende på läpparna och drömma att mitt liv blir precis som deras.
/linalej

Kommentarer
Postat av: Anonym

bananer...?!?

2009-09-02 @ 21:57:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0