Kär!

Snart är 2011 slut.
Vilket underbart, äventyrligt, spännande, kärleksfullt år det varit!
Nya saker hela tiden, varje dag, spännande möten, resor, flytt, nya vänner och massa, massa erfarenheter.
Gjort bort mig och skrattat åt mina tragiskt, pinsamma incidenter typ 30% av hela året. Haft fjärliar i magen 20%, gråtit 2%, ätit 80%, sovit 20%, härjat 70% och skrattat 100 %.
Nu kanske ni rullar med ögonen och tänker "LÄGG NER, vi fattar, du är glad".
Nästan så jag gör det själv, men någon gång måste även jag vara klyschig och eftersom jag inte har
någon pojk att skriva "du gör mig heeeeel, jag ääääälskar dig, vad vore jaaaaag utan diiiig" så får jag helt enkelt
skriva så om min kärlek - 2011!

Jag blir så lycklig och varm när jag går igenom min "2011 mapp"
och jag blir så lycklig och varm när jag tänker på alla mina underbara eldsjälar!
Vill bara ta er allihop, trycka ihop er till 2 centimeter, lägga er i en burk och ha med er i min väska hela tiden.
Som mina små hjärte-maskotar!

/linalej













Hej Mamma mu, är det du?

Jag passar barn, går på möten, går på olika föreläsningar och umgås med vänner varje dag.
Allt för att ha något att göra.
För jag, som jag sagt förr, älskar att ha fullt upp!
Jag har shoppat som en påtänd ekorre också.
Flera dagar i sträck, inte bra, inte bra alls.

Senast satt jag inne i H&M´s provrum famnen full av kläder.
Mamma Mu (alltså jag): Assååee, jag vet inte om jag har råd.
Sandra (kusinvitamin): Lina, du lever bara en gång. Lev livet för fan.
Kunde inte formulerat dessa vackra ord bättre själv och hon övertalade mig.

Med tanke på Sandra kan jag meddela att hon och jag hade en riktig heldag i måndags.
Umgicks i 11 timmar och vad gjorde vi?
Åt frukost -på stan.
Åt lunch - på stan.
Satt med Amelie, Linn och Emma på ett fik - i stan.
Åt kvällsmat - på stan
Vi var på stan hela jävla dan! Avslutade med bio.
Paranormal Activity 3.
Brände ett stort hål i biostolen, för jag sket ner mig.
Jävlar så spännande!!
Du är så bra, min goa Sandro!

Och sist men inte minst!
Jag har ju blivit nyttig!
Ja, jag förstår att många trillade av stolen nu.
Jag äter inte socker, dricker inte läsk (vilket inneburit många sömnlösa nätter och vredesutbrott
pga den minimala sockerhalten i min sockerskadade kropp), äter inte efter 18.00, festar med alkoholfria drycker och går PW dagligen.
Allt för att få en sund och lättare kropp.
Har nämligen på senare tid gått och formats till Mamma Mu.
Men bye bye Ompa Lompa-kroppen säger jag bara.
Och nu, efter att hållt på i några veckor ställde jag mig på vågen, med ett öga stängt och ett öga öppet.
Jo då, det börjar gå mot rätt hål!

/linalej

det vackraste jag sett

November (om ni nu har missat att det är det)

I lördags åkte jag till Stockholm och hälsade på min bästa pojk.
Pär Alster.
Hade underbara dagar i huvudstaden.
Såg Romeo och Julia på Göta Lejon och Hair på Stadsteatern.
Skrattat så tårarna runnit, suttit och bedömt folk på krogen,
ätit kinamat, kollat på serien Vänner, bevittnat hur man lagar ihop en "vääääldigt manlig kötfärssås"
(ingredienser: köttfärs, creme fraiche, stark senap och bbq-sås.) och tömt plånboken på kläder.
Kunde inte haft det bättre.

Hamnade i någon slags psykos när jag kom hem.
Ville inte gå av bussen, kände att jag ville tillbaka.
Varför är jag i Karlstad?!
Men nu har vardagen börjat rulla på igen och psykosen släppt en aning.
Ska iväg om en stund och passa barn, men först ska jag till Emma och tigga kaffe och kolla på
hennes nya kattunge som heter "GudomligaLina". Det är jag som döpt den, efter mig.
Katten måste ju ha en förebild!

/linalej

Febrig get!

"Jag har en gammal dröm och det är att åka till New York, rätt in i slummen, ställa mig där...
Liksom, Hej, här står jag, en vit liten svenne, hur är läget med er?!
För att se hur länge jag överlever."


Haha! Jag älskar bittra människor!
Dog lite smått när en skallig, irriterad hagforsing, på fullaste allvar sa det idag.

Bara så alla vet så har jag gått och blivit sjuk.
Snyft!
Vaknat upp varannan timme inatt.
Om inte den ena näsborren var död, så var den andra det, om det inte var feberdrömmar, så var det
hostanfall.
Ser ut och känner mig som en full Ompa Lompa.
Men jag hatar att ligga sängliggandes och tar bara alvedon, panodil etc om det verkligen, VERKLIGEN är kris,
så jag får helt enkelt skylla mig själv att jag pallrade mig ut och satt som en heroinpåverkad gris under
ett möte i fem timmar.
Ångrar det beslutet!
Nu är det jag som är den bittra...
/linalej


RSS 2.0